Jobbehelgen är slut. Innan den var jag ledig i två dagar, de dagarna ägnade jag åt att måla. Hastigt och lustigt fick jag för mig att våra trädgårdsmöbler skulle vara mycket snyggare i vitt i stället för den ( avskavda) lasyr de hade. Eftersom jag ibland när jag får för mig något är rätt så otålig så var det bara att sätta igång. Hittade lite överbliven husfärg i garaget och tänkte att den funkar säkert. Förmodligen skulle någon mer kunnig människa gråta lite om den såg val av färg, min teknik och brist på förarbete. Själv är jag rätt så nöjd. På nära håll ser man att min målning har vissa brister, men möblerna ser helt klart mycket fräschare ut.
Jag gillar måla, det är avkopplande och man ser resultat av det man gör, men det tar lite tid. Eftersom jag har lyssnat på alla P3 dokumentär bestämde jag mig för att kosta på mig en månad Storytel.
Så när jag målade lyssnade jag på Milos blues av Kristina Ohlsson, andra boken i serien. Oh vad den var bra, bra inläst var den med, väldigt spännande.
När jag informerade mannen om mitt målarprojekt och att möblerna skulle bli vita undrade han om de inte skulle vara antikblå istället. Skulle inte tro det sa jag. Antikblå, blev han kvar 2001 eller?
Nu ligger en ledig dag framför mig, jag har nytt nagellack på mig ( och pyjamas, inte bra, ska iväg om ett par minuter), ska fika och promenera med den som är min bästa vän, och gå på bokträff. Kanske hinner jag städa eller tvätta något med, men det är bara bonus.
Ska sätta lite fart och klä på mig, jag lovade att köpa med mig frallor, och även om min kompis kan stå ut med sunkig pyjamas så kanske inte människorna på fiket kan det. En sak är att jag alltid kör barnen till buss och skola i det, men då kliver jag inte ur bilen.
Jag ska bara gå ut och klappa lite på mina vita möbler.
