Jag har ont i magen. Det var magsjuka på jobbet häromdagen, så jag är rädd för att det är det jag har dragit hem. Vill inte!
Men trots ont i magen känns livet rätt så skönt. Ute är det våraktigt, jag och min lillkille sitter i pyamas och myser. Min lillkille, han är så fin! Men när i hela himelen blev han så här stor?? Till hösten har jag inga dagisbarn längre, det känns så konstigt, min identitet har de senaste elva åren till stor del varit småbarnsmamma, men nu,nu är de ju faktiskt rätt så stora. Detär skönt på sätt och vis, men samtidigt är det väldigt, väldigt sorgligt. Tiden har gått så oehört fort, jag är rädd att jag inte ska minnas denna undertbart intensiva tid.
Nu tror jag vi ska klä på oss och göra lite nytta, tvätten väntar. Eller inte, vi kanske bara sitter här och tar det lugnt ett tag till...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar