måndag 22 mars 2010

Träningsfm!

Jag har varit riktigt duktig så här på fm. Efter att ha lämnat Lilleman i skolan åkte jag till gymet. Hemma blev det storstädning av sovrummet, där damråttorna var stora som taxar. I en kartong under sängen ( undanställd för att den har en braattha storlek), hittade jag vår sedan länge saknade telefon, hurra vad bra! Sovrummet blev så fint och fräscht, det ser på något vis större ut också, och bara vetskapen om att jag får lägga mig i en renbäddad säng i kväll gör mig lycklig.
När det var färdigt tog jag och sprang en runda (6,5 km), men det var TUNGT och flåsigt, men jag kämpade på och det gick. Nu väntar dusch och riktigt jobb.

söndag 21 mars 2010

Söndagskväll

Helgen har gått fort. Alldeles för fort, har inte hunnit hälften av det jag har tänkt, framför allt, vi har inte , umgåtts med några av de trevliga människor i vår närhet och det är synd.
Träningsvärk har jag också haft. Den kommer sig av ett nyinskaffat gymkort som invigdes i torsdags, och det har jag känt i hela kroppen. Jag har gjort mitt bästa för att springa bort den ( klarar nu 6km, efter ett längre uppehåll, bara fyra kvar till milen!), men det har inte fungerat. Nu känns det bättre så imorgon kör jag ett pass igen. Och på onsdag, och på fredag. Där i mellan kör jag lite springning också, det blir nog bra, det gäller att aldrig ge upp hoppet om en snygg, smärt och trimmad sommarkropp!

fredag 19 mars 2010

Beröm!

Idag sa chefen att jag hade skött en sak bra, att det var proffsigt skött. Som chef lämnar hon en del att önska, men trevlig, snäll och för det mesta välment är hon, även om hon inte alltid är så kunnig inom vårt omräde. I allafall blev jag glad på något vis. Sisådär lite lagom förnöjd, och det har suttit i hela dagen. Nu tar jag helg. En ledig sådan!

måndag 1 mars 2010

En måndag


I dag har jag varit ledig. I morse var det barmark ute, så jag riktigt längtade efter att få springa en runda. Jag gjorde så, men kan konstatera att det är långt kvar tills jag kan springa en mil igen. Svärmor ringde och ville att jag skulle komma och dricka kaffe, så det gjorde jag, jag var dessutom en god svärdotter och lyssnade på hennes prat om olika människor och deras inbördes relationer, fast jag tappade bort mig i led två eller så.

Fick för mig att det var dags att frosta av frysen, jag fick nämligen inte in kakorna jag gjorde igår utan att något for ut och försökte att träffa mig på tårna. Upptäckte att vi nog kan leva på rester ett tag, det fanns mängder, jag är lite negativt inställd till uppvärmd frysmat, men resten av familjen är inte så känslig, så de kan ju plocka av det när jag jobbar.

Dagen avslutades med bokträff, det är så mysigt att komma hemifrån mitt i veckan och få god mat och prata med trevliga människor. Ibland har vi inte så mycket att säga om boken, men det saknas aldrig samtalsämnen. Den här gången hade vi läst Boktjuven av Markus Zusak, och vi var alla överens om att det var en bra, gripande och läsvärd bok. Speciellt gillades det att det var döden som var berättare, och att alla människor var vanliga. Jag har inte läst ut hela boken ännu, men ska försöka ta i tu med det de närmaste dagarna.

Sista gången.

I bland somnar inte bara min man på soffan, utan även barnen. De stora får gå upp själva, men Lilleman brukar jag bära upp. Han börjar bli rätt så stor nu, min Lilleman, så det är inte fråga om att ta honom lite fint i famnen, utan mer få upp honom på höften och vackla upp för trappan och låta honom dråsa ner i sin säng medans jag flåsar av ansträngning De senaste gångerna har jag tänkt, att så här kan jag inte göra fler gånger, han är för stor. Men att det skulle vara sista gången jag bär på mina barn känns sorgligt på något vis. Jag VET att de börjar bli stora, men att bära honom upp när han har somnat gör att jag kan hålla kvar ett litet barn ett tag till. Alltså fortsätter jag att vackla upp för trappan med min Lilleman. Men ska jag fortsätta med det är det nog bäst att jag börjar på gym.