Att läsa.

Jag är en bokmänniska. Innan jag fyllde sex läste jag min första bok ( en fin bok med foton av söta katter och små rimrader under, minns den här: En är vit och en är grå. Fina kompisar ändå.)Efter det så har det rullat på. Jag läste och läste. Älskade att vakna tidigt och hinna med en timmes läsning innan det var dags att gå upp. Inte ens under småbarnsåren slutade jag. Varje år läser jag mellan 100 och 120 böcker, en del av dem har de senaste åren varit ljudböcker. Två bokcirklar är jag med i också, det får mig att vidga mina vyer lite, att ibland läsa böcker jag aldrig annars skulle valt. Sen har vi det vansinnigt trevligt när vi träffas också, god mat och diskussioner om allt som hör livet till. Iallafall, böcker är något jag har öst över mina barn. De äldsta är periodläsare, hittar de något de gillar är de borta från omvärlden och plöjer den boken. Lilleman har varit lite trögstartad, inte läst mycket frivilligt. På senaste utvecklingssamtalet nämnde läraren att han behövde få upp läshastigheten. Så jag bestämde att nu skulle det läsas minst tio minuter om dagen. Boken blev den jag köpte med mig från bokmässan, första delen om Kusinerna Karlsson av Katharina Mazetti. Han har läst. Precis tio minuter om dagen. Men helt plötsligt blev boken spännande i en halvtimme satt han som klistrad med boken innan han gick upp och la sig. Mycket nöjd när jag berättade att det finns fyra böcker till. Önskelistan till födelsedagen och jul är uppdaterad!