Igen.

Det är något konstigt med mig, jag känner det, är inte riktigt som vanligt. I helgen var jag på väg hem när tårarna återigen började rinna, sen har det gått i vågor, ena sekunden känner jag mig tillfreds, andra sekunden så, ja, jag vet inte hur jag ska kalla det, sorgsen kanske. Igår rasade jag i all stillhet ihop på sängen när jag vek tvätt och låg en stund och stirrade i taket medans tankarna gick. Det resulterade i en vad jag vill lista.

• Jag vill för ett tag slippa allt ansvar, slippa vara den som har koll på om det finns vinterskor och vantar och om det finns mat hemma och allt där i mellan.
• Jag vill bli om hållen, länge och ofta, varför tappar vi det?
• Jag vill vara glad, jag vill skratta, länge och mycket, känns som om det allt för sällan jag har riktigt roligt.

Hur det ska bli så här vet jag inte, den sista punkten kanske händer nästa vecka, då är det höstlov, och jag ska umgås med en av mina systrar i en hel vecka, och då brukar det bli många skratt

Varför?

Igår kom jag hem sent från jobbet. Barnen sov, mannen sov på soffan och var omöjlig att väcka. Jag surfade lite, läste lite och gick sen och la mig. När jag släckte lampan började jag plötsligt gråta, helt utan anledning. Inte kunde jag sluta heller, tårarna sprutade, jag snyftade och snorade och kände mig så in i märgen genom ledsen. Jag fattade ingenting, det är inte riktigt normalt beteende för mig. Jag försökte känna efter vad det var som gjorde mig så ledsen, men jag vet inte. Jag lyckades lugna mig, och efter en stund somnade jag. Idag känner jag mig nästan som vanligt, bara en lätt nedstämdhet finns kvar, men jag undrar fortfarande vad det var som gjorde mig ledsen. Kanske var det bara lite tårar som ville ut, jag har nog inte gråtit på väldigt länge.

Vinter??

Jag vande mig precis vid att det var höst. När jag vaknade idag var det vitt ute. Nu när jag tittar ut kan man lätt tro att det är en solig vinter dag. Hur som helst, barnen brukar gilla den första snön, så när jag väckte Lilleman sa jag åt honom att titta ut. Han vacklar ur sängen, slänger en sömnig blick ut genom fönstret och konstaterar; -Det är inte jul för det! Sen rasar han ner i sängen igen, och jag ställs inför nästa stora fråga: Vad ska ungarna ha på fötterna? Alla tre behöver vinterskor, men eftersom jag ligger lite efter när det gäller årstiderna så har jag inte skaffat några ännu. Det borde kanske bli dagens projekt, men jag vågar inte åka in till stan innan det har blivit lite varmare, bilen har inte heller vinterskor..

Försov oss!

Det gjorde vi i dag, försov oss alltså, vaknade 40 minuter efter tänkt tid, rusade upp och fick upp de snälla barnen som satt vid frukostbordet fem minuter senare, förmodligen otvättade, men vad sjutton, man kan inte få allt, och vi hann till skolan i tid.Prinsessan glömde sin gympapåse, men jag körde hem och hämtade den, och kunde på det viset göra en god gärning genom att plocka upp ett ännu mer försenat skolbarn när jag var på väg tillbaka. Väl hemma igen tände jag en brasa och ett ljusoch satte mig i soffan för att vakna till lite, jag har inte ens hunnit känna efter hur jag mår. Lite ont i halsen har jag nog. Hm, ingen springning idag alltså, tur det kanske, det är riktigt ruskväder ute. Har massor som borde göras idag, men en stund till ska jag sitta här och titta på brasan.

Höst igen.

Det går liksom inte att förneka längre, det är höst. Vi eldar brasa, tänder ljus, och barnen letar efter mössor och vantar, jag har inte vågat springa i skogen på grund av älgjakten som började förra veckan, säkra hösttecken alltihop. Så i stället för att springa i skogen tillbringar jag en extra stund på gymet, det är faktiskt rätt så kul, i alla fall om man tar med sig något roligt att lyssna på ( vad är det med gymfolk och hårdrock egentligen?). Men det slår aldrig fel, om jag någon gång känner mig lite extra stark och duktig då kommer det någon grymt vältränad tjej i snygga kläder som inte svettas en droppe, själv ser jag ut som en dränkt katt efter en dryg timme där. Var är alla otränade soffpotatisar när man behöver dem? De är bra för mitt självförtroende!